English version: Paris–Brest–Paris 2019

LoppParis–Brest–Paris 2019, Rambouillet, Frankrike
Datum18–21 augusti 2019
Distans1 220 km / 13 206 hm
FormatBrevet
CykelCervélo S3
Resultat59:34:15 (siktade på sub 50, blev sub 60)
Totalsnitt20,5 km/h

Siktade på sub 50, men… tappade A-gruppen och mina polare John, Rimas och Björn när jag fick punka efter 5 km. Tog fem minuter att fixa och försökte jaga ikapp dem (stort misstag), men blev till slut uppfångad av B-gruppen istället. Av en lycklig slump kom jag ikapp John (som tappat både A-gruppen och våra polare, så mycket för vår spelplan) i Fougères efter cirka 20 mil. Eftersom han känner alla bildade vi snabbt ett nytt lag med Grant, Magnus och kanske till och med Jonathan vid det här laget (mitt minne av hela tillställningen är inte helt på pricken…).

De första 20 milen såg jag fyra vurpor rakt framför mig, och jag brukar ju marknadsföra randonnering och ultracykling som säkra sporter :$ Aldrig har jag varit så rädd under en brevet, och det hjälper inte att många randonneurer verkar sakna grundläggande klungkörningsfärdigheter. Stundtals med hjälp av andra på vägen tryckte vi på genom motvinden till Brest, där byarna på bron nästan fick Grant att vurpa. Kontrollerna var värre tidstjuvar än väntat, så det tog oss 24 t att komma dit.

Jag hade fått ont i ländryggen tidigt, och wattagen som krävdes för att nå Rambouillet på 26 t hjälpte inte. Tvärtom… :’( Att knapra värktabletter hjälpte bara i 20 minuter eller så, varför jag valde att lämna det som fanns kvar av vår grupp (John och Grant) i Quédillac och äta kvällsmat, sova (3 t 37 min) och äta frukost för att se om jag kunde cykla sakta till Brest eller ta tåget från Rennes till Rambouillet.

Hittade ett apotek på morgonen och drog iväg mot Tinténiac med påfyllda förråd. Ländryggen kändes mycket bättre när jag inte tryckte på hårt, så jag bestämde mig för att köra i mitt uthärdliga tempo och inte förstöra den igen genom att haka på när snabbare cyklister passerade. Sömnen hade gjort mig gott efter att ha varit vaken i 44 t, så jag kände mig pigg och utvilad. Tyvärr hade jag kompenserat med konstiga rörelser och låga kadenser, vilket tog ut sin rätt på höger knä, så det var långt ifrån en smärtfri tur, men vädret var fint :-)

Vid sista kontrollen i Dreux träffade jag klubbkamraten Fredrik som skulle ge sig av med sin vän Torbjörn, och vi drog iväg småpratandes i makligt sub 60-tempo mot mål genom ännu en iskall natt. 59 t 35 min 15 s efter starten skramlade vi över kullerstenarna på borggården och var i mål.

Strava 🔗